Hormonell obalans hos kvinnor – förstå hela hormonkedjan

Hormonell obalans kan visa sig på många olika sätt. Trötthet, PMS, humörsvängningar, sömnproblem, låg energi, förändrad menstruation, hudproblem, viktförändringar och minskad sexlust är några symtom som ofta förknippas med hormoner. När sådana besvär uppstår är det naturligt att börja fundera på vilket hormon som är i obalans. Är östrogenet för högt? Är progesteronet för lågt? Är det sköldkörteln? Eller har jag lågt testosteron?

Men det finns en annan fråga som jag tycker är minst lika viktig: Varför har kroppen hamnat där från början?

Hormoner fungerar nämligen inte som isolerade ämnen. De ingår i komplexa biologiska kedjor där kroppen behöver rätt byggstenar, näringsämnen, enzymer och fungerande organ för att kunna producera, omvandla och bryta ner hormoner. Det innebär att det hormon vi mäter i ett blodprov många gånger är en del av en betydligt större process. För att förstå hormonell hälsa behöver vi därför ibland lyfta blicken från själva hormonet och börja titta på hela hormonkedjan.

Vad innebär hormonell obalans?

Hormoner är kemiska budbärare som hjälper kroppens olika delar att kommunicera med varandra. De är involverade i allt från ämnesomsättning, energi och kroppstemperatur till sömn, stressrespons, menstruationscykel, fertilitet, hunger, humör och sexlust.

Begreppet hormonell obalans används ofta som ett samlingsbegrepp för olika hormonrelaterade besvär, men det är egentligen ingen specifik diagnos. Liknande symtom kan uppstå av många olika anledningar och två kvinnor med samma symtom behöver inte ha samma bakomliggande problem. Det är därför viktigt att inte försöka diagnostisera ett specifikt hormonproblem enbart utifrån hur man känner sig.

Det är också här helhetsperspektivet blir intressant. Istället för att bara fråga vilket hormon som verkar vara lågt eller högt kan vi börja fundera över vad som krävs för att kroppen ska kunna skapa och reglera hormonet från början.

Hormoner bildas genom kedjor

Ett enkelt sätt att förstå hormonsystemet är att se det som ett antal sammankopplade kedjor. Kroppen börjar med ett råmaterial och omvandlar det steg för steg tills det hormon som behövs har bildats. Varje steg är beroende av att föregående steg fungerar och att kroppen har rätt förutsättningar för omvandlingen.

Sköldkörtelhormoner är ett bra exempel. Aminosyran tyrosin fungerar som en viktig byggsten när sköldkörteln producerar hormonerna T4 och T3. Tyrosin kan i sin tur bildas från den essentiella aminosyran fenylalanin, som vi får i oss genom kosten.

Mycket förenklat kan man därför illustrera en del av kedjan som fenylalanin → tyrosin → sköldkörtelhormoner T4 och T3.

Men processen slutar inte när sköldkörteln har producerat T4. En stor del av kroppens aktiva T3 bildas genom att T4 omvandlas ute i kroppens vävnader. Det innebär att sköldkörtelhormoner inte bara handlar om själva sköldkörteln. När något avviker behöver man ibland förstå vad som händer både före och efter själva hormonproduktionen.

Hormonell obalans och sköldkörteln

Symtom som trötthet, frusenhet, hjärndimma, torr hud, håravfall och viktförändringar förknippas ofta med sköldkörteln. Vid misstanke om sköldkörtelsjukdom är medicinsk utredning och relevanta blodprover viktiga, eftersom det finns sjukdomar där själva sköldkörteln är påverkad och där medicinsk behandling kan behövas.

Samtidigt är sköldkörteln en del av ett större system. Produktionen och omsättningen av sköldkörtelhormoner är beroende av bland annat tillgången på vissa näringsämnen, kroppens energitillgång och fungerande enzymatiska processer. Även levern och andra vävnader är involverade i hur sköldkörtelhormoner omsätts och omvandlas.

Ett avvikande T3- eller T4-värde kan därför ge viktig information om vad som händer, men nästa fråga behöver ibland vara varför det händer.

Kolesterol är början på en annan viktig hormonkedja

Samma princip blir tydlig när vi tittar på våra könshormoner. Här börjar kedjan med något som många främst förknippar med hjärt-kärlhälsa: kolesterol.

Kolesterol är ett livsnödvändigt ämne och fungerar som råmaterial för kroppens steroidhormoner. Från kolesterol bildas pregnenolon, som sedan kan gå vidare genom olika hormonvägar. Längre fram i dessa kedjor hittar vi bland annat progesteron, DHEA, testosteron och östrogener, men också hormoner som kortisol och aldosteron.

Förenklat kan början beskrivas som kolesterol → pregnenolon → olika steroidhormoner.

Det här är viktigt eftersom det förändrar sättet vi kan tänka kring exempelvis lågt testosteron. Om ett blodprov visar ett lågt värde är det lätt att direkt börja leta efter något som kan ”höja testosteronet”. Men testosteron är inte en fristående substans som kroppen plötsligt producerar. Det är resultatet av flera tidigare steg och påverkas dessutom av kroppens hormonella reglering.

Den mer intressanta frågan blir därför inte bara hur vi kan påverka testosteronet, utan varför testosteronet är lågt hos just den personen.

Tarm, lever, stress och näring är också en del av hormonell hälsa

När vi pratar om hormonell obalans hos kvinnor hamnar mycket fokus naturligt på äggstockarna, menstruationscykeln och könshormonerna. Men hormonsystemet är betydligt större än så.

Tarmen påverkar bland annat vårt upptag av näringsämnen och deltar tillsammans med tarmfloran i metabolismen av vissa hormoner. Levern har en central roll i hur kroppen omsätter och bryter ner hormoner. Binjurarna producerar bland annat kortisol, aldosteron och DHEA, medan hjärnan och hypofysen skickar signaler som styr flera av kroppens hormonella system. Sömn, långvarig stress, energiintag, näringsstatus, fysisk aktivitet, ålder och olika sjukdomstillstånd kan i sin tur påverka dessa system.

Det är därför jag ser hormonell balans som en helkroppsfråga. Vi kan dela upp kroppen i sköldkörtel, binjurar, tarm, lever och könsorgan när vi studerar anatomi, men kroppen själv arbetar inte med samma uppdelning. Systemen kommunicerar hela tiden med varandra.

Blodprover visar en viktig del av bilden

Blodprover har en viktig plats vid hormonella besvär. De kan hjälpa till att upptäcka hormonella förändringar och sjukdomstillstånd och ge värdefull information om vad som händer i kroppen. Vid misstanke om exempelvis sköldkörtelsjukdom eller andra hormonella sjukdomar ska symtom alltid bedömas medicinskt.

Samtidigt behöver ett provsvar sättas in i ett större sammanhang. Ett värde kan berätta att något är högt eller lågt, men förklarar inte nödvändigtvis hela bakgrunden till varför kroppen har hamnat där.

För mig handlar en holistisk syn därför inte om att välja mellan blodprover och helhetstänkande. Tvärtom. Ju mer information vi har, desto bättre frågor kan vi ställa. Ett blodprov kan visa vad som händer, medan nästa steg kan vara att försöka förstå varför det händer hos just den här personen.

HKT kinesiologi och hormonell obalans

Det är också här Holografisk Kinesiologi, HKT, kommer in i mitt arbete på Holisthälsa. Jag brukar beskriva mitt sätt att arbeta som att vi försöker ”felsöka” kroppen. Det innebär inte att HKT eller muskeltestning kan diagnostisera en hormonell sjukdom, mäta hormonnivåer eller ersätta medicinska undersökningar. HKT används istället som ett respons- och prioriteringsverktyg där jag arbetar systematiskt med kroppens respons för att utforska vilka områden som kan vara relevanta att fokusera vidare på.

Det kan exempelvis handla om näring och matsmältning, stress och nervsystem, återhämtning, lever och andra organsystem eller hormonrelaterade processer. Istället för att utgå från att alla med samma symtom behöver samma sak försöker jag förstå helheten hos personen framför mig.

Det är också en av anledningarna till att jag tycker att HKT kinesiologi är så fascinerande. Tio kvinnor kan komma med liknande hormonella besvär men ha tio helt olika historier och förutsättningar.

Samma hormonella symtom behöver inte betyda samma orsak

Tänk dig två kvinnor som båda upplever trötthet, PMS, sömnproblem och låg energi. På ytan kan deras besvär se nästan identiska ut. Men den ena kanske befinner sig i perimenopaus medan den andra sover för lite och lever under långvarig stress. En tredje kan ha en konstaterad sköldkörtelsjukdom och en fjärde kan behöva titta närmare på kost, näringsstatus eller matsmältning.

Det är därför jag är försiktig med generella lösningar för ”hormonell obalans”. Samma symtom behöver inte betyda samma bakomliggande problem, och samma kosttillskott eller livsstilsförändring kommer därför inte automatiskt att vara rätt för alla.

För mig är frågan ”Vad behöver just den här kroppen?” betydligt mer intressant än ”Vad brukar man ta för det här symtomet?”.

Förstå hormonkedjan istället för att bara jaga hormonet

Om det finns en sak jag vill att du tar med dig från den här artikeln är det att hormoner aldrig existerar ensamma. De bildas, omvandlas, transporteras och bryts ner som delar av större biologiska system.

Om T3 är lågt betyder det inte automatiskt att hela förklaringen börjar och slutar i sköldkörteln. Om testosteron är lågt betyder det inte automatiskt att lösningen är att försöka höja testosteronet. Och om menstruationscykeln förändras betyder det inte att vi enbart behöver titta på äggstockarna.

Hormonet är en del av kedjan. Symtomet är en del av bilden. Människan är helheten.

Det är den röda tråden i hur jag ser på hormonell hälsa genom HKT-linsen. Istället för att enbart försöka tysta det som kroppen signalerar vill jag förstå sammanhanget runt signalen och försöka hitta en rimlig plats att börja på.

HKT kinesiologi i Stockholm vid hormonella besvär

På Holisthälsa arbetar jag med HKT kinesiologi i Stockholm för personer som vill utforska sin hälsa ur ett bredare och mer individuellt perspektiv. Hormonella besvär kan vara en anledning till att söka, men behandlingen utgår inte från en färdig mall för hormonell obalans. Vi utgår från din kropp, dina symtom, din historia och dina förutsättningar.

För ibland behöver vi sluta stirra oss blinda på hormonet längst ned i kedjan och istället börja förstå vägen som ledde dit.

Andreas Lennartsson, HKT kinesiolog